‘Längtan efter penna och papper, längtan efter att skriva ner mina tankar började en kall februari natt 1990! Natten då vår yngste son föddes, föddes med Downs Syndrom. Jag har skrivit om det svåra i livet, jag har skrivit om glädjen och om skratten, jag har skrivit mig igenom mina värkar, mina värkar som genom att bli skrivna och lagda i lådan har varit över! Klart, färdigt så att jag har kunnat torka mina tårar och åter ta tag i dagen. Ofta har det känts som om det var min skyddsängel som skrivit orden till mig, hjälpt mig genom det svåra, tvingat mig att skriva och läsa, att förstå, att se!Jag har skrivit om kyrkan och min tro, min tro som hjälpt mig och stärkt mig, mitt durkslag som alltid fångat upp mig, aldrig låtit mig falla handlöst. Det är dags att göra en storstädning i min byrålåda, rensa ut, göra plats för nytt, vända blad i livet, gå vidare i glädje, riktig härlig sommarglädje!"
